/
Januari
Idag är det måndag den första februari tjugohundratjugoett och jag förstår inte var tiden tar vägen. Har en tolfedel av året redan hunnit passera? Det har inte varit mitt mest händelserika januari och jag ska vara ärlig och säga att jag har känt mig lite deppig emellanåt. Jag är urless på att vara hemma själv hela dagarna. Jag har ingen motivation till att plugga och blir så segstartad när jag inte måste ta mig upp. Somnar om i soffan efter frukosten och får inte mycket vettigt gjort. Men dagarna blir längre och lite ljusare vilket hjälper. Förra veckan planerade jag in en massa saker och var knappt hemma vilket fick mig att må bättre. Har försökt göra samma sak denna vecka. Men idag är jag hemma och försöker att inte bli stressad av att inte vara produktiv hela tiden. Vad gör det om jag sover till nio när jag ändå inte har något på agendan?, försöker jag intala mig själv. Problemet är väl bara att dagarna ser ut så mest hela tiden he-he. Well well. Det är bra att reflektera lite såhär ibland och scrolla igenom bilderna och se att jag faktiskt har gjort saker.

Jag har haft campusdagar via zoom med spännande föreläsningar. Jag ser fram emot att lära mig mer om trauma och omhändertaganade av traumapatienter.

Jag har varit väldigt, väldigt less på att cykla he-he. Men vem är inte det då det är en decimeter blösnö som gör att man slirar omkring och att kedjan hoppar titt som tätt? Har iallafall fått kedja bytt och spänd vilket underlättar mina cykelturer något.

Jag har hoppat in på en del extrapass, bland annat en fredagkväll/förnatt. Ångrade mig direkt ha-ha. Sådant kaos var det. Men jag underlättade lite för mina kollegor och så fick jag ju pengar, så det kom något gott ur det =).

Dagen efter extrapasset vankades det bubbel vilket jag verkligen tyckte att jag förtjänade hö-hö.

Se bara hur snygga kollegor jag har! Jag förstår att folk flockas och trängs på akuten.

Dagarna blir som sagt längre och ljusare vilket gör underverk för humöret.

Allt blir så mycket finare i solljus.

Uppsala har bjudit på många kripsiga dagar i januari och jag har försökt fånga varenda en.

Bland annat genom att busa i lekparker med denna tjej och hennes mamma.

Jag har tränat en hel del och trots att mycket i livet står stilla så måste jag faktiskt säga att träningen går väldigt bra. Känner mig stark och uthållig. Kanske för att jag mest bara sover och äter när jag inte är på gymmet he-he. Ett nyårslöfte var (precis som de senaste tre åren) att äta två riktiga måltider om dagen. Det går sådär. Mat har aldrig varit min grej. Skulle kunna leva på mackor och smoothie. Men jag försöker se det som ett nödvändigt ont, precis som träningen kan kännas ibland. Det är inte alltid kul och enkelt, men det känns bra efteråt. Vissa dagar är jag jätteduktig och äter både riktig lunch och middag. Och vissa dagar blir det ingetdera, som igår. Bara fika, mackor och acaibowl till middag. Dock blir det mest bara lax och potatis varje dag. Men en kollega berättade om en studie som gjorts där det bevisades att man kan leva enbart på potatis om man tillsätter fett, vilket är det enda som inte finns i potatis. Den informationen gjorde mig glad. Eftersom jag lever på potatis.

Lite annat verkar jag leva på också: typ på lyckan av dessa fina vänskaper och frukostbuffé på Melrose. Detta var i fredags innan hela gänget jobbade kväll. Och jag och Lottis fick teama på akutrummet. Hur ofta händer det? En lyckans dag!

Lördag efter jobbet och det var fortfarande ljust ute. Cyklade till gymmet med pirr i magen över allt fint som väntar. Årets bättre halvår. Bekämpade av covid genom vaccinationer. Tussilago vid vägkanten. En påsk i fjällen med familjen. Ljusa vårpromenader med vänner. Invigning av balkongen. Årets första dopp. Midsommar. Ljusa nätter. Semester. Upptäckande.

Jag hade bytt bort mitt söndagspass vilket gav mig en lugn morgon i soffan under täcket med solstrålar som letade sig in och träffade mig rätt i själen.

Sedan spenderades min lediga söndag med dessa pinglor ute i Morga Hage. Vi gick på isen, blundade mot solen, skrattade och pratade ikapp. Tänk vad mycket jobbet givit mig<3.

Vi hade klätt oss så mycket att det var svårt att sätta sig ner på denna stock, men ack vad tacksamma vi var över att kunna sitta stilla i solen utan att frysa trots att det var så kallt att håret blev alldeles vitt. Som Linnea sa "ta av er solglasögonen, då kommer D-vitaminen in i själen via ögonen".

Det var en makalöst vacker januaridag och jag är så glad över att jag fick uppleva den utomhus och inte på jobbet.

Hela isen glittrade i solskenet.

Jag var väldigt glad.

Solen blänade oss med sin närvaro även idag. Njöt på vägen till och från gymmet.