18 juni 2018

En bra helg

Det är redan måndag igen. Tiden bara flyger iväg och tacka vet jag mobilkameran, ett väldigt bra sätt att påminna sig om att tiden inte bara passerar utan att dagarna faktiskt består av massor med roliga saker. Förra veckan var en speciell jobbvecka med mycket nya lärdomar och nya intryck. Jag var totalt slut på under fredagseftermiddagen så en powernap följt av att bli bjuden på middag och vin hos Carro var precis vad jag behövde. Den tjejen får mig att må så bra<3. Lala kom förbi en sväng också och kvällen avslutades på Bryggan med dans. Lördagmorgon startade otroligt segt och jag ska erkänna att jag ångrde den där tequlia-shoten vi tog he-he. Men vid tolv hörde Ebba av sig och frågade om vi skulle riva av atletserien. Som den wonderwoman jag tror att jag är svalde jag en Ipren mot huvudvärken, hoppade in i en kall dusch och cyklade sedan iväg. Och som alltid då jag är "bakis" kunde jag ta mig igenom workouten utan större problem. Jag vet inte vad det är men jag känner typ inte smärta dagen efter ha-ha. Kanske ska köra på den taktiken om jag någon gång i livet får för mig att tävla. Resterande tid av helgen har ägnats åt att umgås med massor av vänner på både grillkvällar, fikor på stan och sedan mysmiddag med film hemma hos mig igår med samma gäng som helgen startade med. En väldigt bra helg. Och nu är det bara tre arbetsdagar kvar sedan långhelg igen! 

 

13 juni 2018

Träningssvacka

Jag har varit i min värsta träningssvacka på ett år nu de senaste dagarna. Jag vet inte om det är alla nya intryck på jobbet eller omställningar i livet i allmänhet som orsakar det, men oavsett är det väldigt jobbigt. Känner inte igen mig själv, träning brukar alltid vara dagens höjdpunkt. Dock finns inga ursäkter och jag har krigat mig iväg till gymmet varje dag trots att jag egentligen bara velat åka hem. Det är ju alltid roligt väl på plats. Men jag har känt mig stillastående i utvecklingen och inte alls peppad på att försöka bli bättre då det känts som om jag inte blir det oavsett vad jag gör. Det är vid sådana här tillfällen det är bra att ha en blogg dock. 

Det var ganska precis ett år sedan jag testade på crossfit för första gången. Då kunde jag varken snatcha, göra toes to bar, knappt två pullups i rad eller hoppa dubble unders. Jag kunde inte böja med än 40 kilo och jag trodde aldrig i livet att jag skulle klara av att göra handstand pushups, vilket nu är en av mina starkaste övningar. Mycket har hänt sedan dess, faktiskt. Jag får inte glömma bort det. Dock är det väldigt lätt att ständigt jämföra sig med andra. Sommarens projekt är att lära mig att gå på händer. För två veckor sedan kunde jag inte ta ett enda steg framåt, nu går jag någon meter varje gång jag försöker. Så det går ju framåt, om än långsammare än vad jag vill he-he. Utveckling tar tid och det är inte alltid roligt, men övning ger färdighet. Jag måste lära mig att förlita mig på tiden. 

 

Hej hopp måndag! Jisses vad trött jag varit idag. Dock hade jag en mycket intressat dag med föreläsningar från 08-16. Jag är så otroligt tacksam att jag hittat och valt ett sådant spännande och utvecklande yrke. Men mer om det i ett annat inlägg. I lördags gick jag ett dagpass och därefter hann jag nätt och jämt med en kortare löptur innan jag tampade iväg till Julia för vin och middag på balkongen. 

Jag har sagt det förut men det tåls att sägas igen: det är något speciellt med tidiga mornar. Speciellt under sommarhalvåret. Staden är så lugn och fridfull och allt känns möjligt vid 06 på morgonen. 
Uppsalas snyggaste Julia!
Trots att det var 28 (!!) grader varmt under kvällen satt jag med filt. Det måste ju vara något fel på min temperaturreglering ha-ha. 
Jag och Julia har exakt samma vision på hur en bra utekväll ska fortlöpa: betala inträde, hänga in jackan och sedan dansa till stängning. Det är få saker i livet som är så befriande! 
Såhär ljust var det då vi traskade hemåt vid 03. Med klackarna i handen. Älskade älskade sommar! 
Så himla glad att jag hittat en sådan bra vän i Julia!