21 maj 2018

Spänningen i livet

Idag när jag cyklade hem från gymmet nåddes jag av någon form av insikt. Jag fick en sådan här känsla som man bara kan få på cykeln med vinden i håret och solen mot ansiktet, med bra musik i lurarna och en kommande ledighet som väntar. Alla Uppsalabor eller vardagscyklister generellt känner till den känslan. Men idag blev den lite djupare och jag insåg att detta är faktiskt mitt liv. Det händer just precis nu och jag är så löjligt tillfreds med det. Jag kände mig så genuint lycklig och hoppfull. Nästan som om jag kände mig som sexton år igen. Allt kändes så spännande. Jag har saknat att känna den där pirrande känslan av ovetande, känslan av att allt kan hända. Eller så har den funnits där länge, men att jag inte tagit mig tiden att känna efter. Det har varit en mycket stressig termin men efter snart tre veckor av mer eller mindre ledighet känner jag att jag har laddat batterierna och är i fas med mig själv igen. Jag är redo för nya äventyr och jag gillar att inte veta var nästa kommer ifrån. 

Igår bjöd jag Ida på middag. Ganska misslyckat som alltid då jag ska laga mat, men vi hade väldigt mysigt ändå. 
Sedan började vi förbereda för VM-finalen i väntan på uppslutning från fler vänner. Jag gick all in med klädseln. 
Det krävdes nästan en hel tejprulle men sedan satt halsduken där. Och jissies vilken spännande VM-final vi bjöds på. Vi var ett helt gäng som satt i soffan och skrek och bet på naglarna. Skönt med gulblå vinst tillslut. 
Och på tal om gulblå... Idag stod paintball på agendan. Jag tycker jag ser ut som en riktigt badsass militärchef på denna bild. Med diamantörhängen och allt. 
Både jag och Lala körde för första gången och var riktigt peppade innan start. 
Gänget efteråt. Det var otroligt roligt, jag älskar adrenalin. Dock skulle jag inte rekommendera någon att köra en dag med 26 plusgrader och strålade sol. Det blev aningen varmt. 
Jag var klar med träningen i god tid och kände att en sådan fin sommarkväll som ikväll inte kunde få gå till spillo. Därför möttes jag och Lala upp vid ån för skitsnack om allt och inget, lite jordgubbsmys (är förövrigt så himla glad att jag äntligen uppriktigt kan säga att jag trycker om) och yatzyspel.
En magisk kväll! 
 

Det är söndag och vår tredje sommarvecka har passerat. Livet fortsätter vara enkelt och kravlöst och jag försöker njuta av varje sekund. Middagar med vänner, frukostdejter, kolla hockeymatcher där Sverige tar vinst efter vinst i VM, sola på balkongen, träna ute i solen, ta kvällsrudor runt gamla Uppsala. Ja, ni hör ju. Det finns inte mycket att klaga på just nu. 

Från onsdagens kvällsrunda. Det är så fantastiskt fint i gamla Uppsala. Jag får alltid känslan av att man befinner sig i Fylke i Sagan om Ringen med högarna och de låga staketen ha-ha. Mitt unga jags dröm! 
En bok jag börjat läsa. Har dock inte kommit särskillt långt eftersom jag somnar så fort jag sätter mig ner och slappnar av. Det är väl nu jag tar igen hela vårens sömnbrist ha-ha. 
I torsdags körde vi maj-månads atletserie. Det var galet mycket tunga pressar och burpees men riktigt roligt. Denna maffiga hantel slapp vi dock pressa tack och lov! 
Såhär glada var vi efteråt! 
Sedan i fredags var det ju dags för vår examenssittning. Jag ska göra ett eget inlägg om det så snart alla bilder fotografen tog har kommit upp. 
Efter sittningen mötte vi upp Lala och gick vidare till värmlands för dans. Jag vet inte om jag har lyckats bli såhär brun eller om biden bara är generös. Det ser ju ut som om det skulle kunna vara augusti om man går på brännan! 
Vi fick presentkort på Dr. Falafel under sittingen vilket vi givetvis utnyttjade ha-ha. 
I lördags mötte jag upp dessa två filurer för att åka till Vanheim och kika på Team Clash där deras pojkvänner tävlade. Väldigt trevligt!
Och Ludde och Fred kammade hem hela tävlingen! Så himla starka! 
Efter tävlingen kom dessa tjejer förbi för middag på balkongen! 
Och så spelade vi lite Mölkky följt av fika och en massa skratt. Har skrattat så himla mycket i helgen tack vare alla fina vänner<3. 
Imorse åkte jag iväg till gymmet för att få lite morgonsol och köra mitt fjärde pass på den nya proggen jag följer. Det är annorlunda träning mot för vad jag är van vid. Mycket styrka och mycket specifika övningar. På bilden är det tempo-squats. Väldigt mycket tyngre än vanliga böj. Man kan ana det på mitt ansiktsuttryck ha-ha. Jag får se hur lång tid det tar innan jag saknar ordentlig crossfit, men tänker ge detta några veckor för att se om jag blir lite starkare. 
Efter träningen åkte jag till Julia för att sola (läs: sova i solen) och umgås. Vi cyklade sedan till stan för att köpa glass och mötte spontant Linn och Jenny. En bra söndag! 
 

Igår hade vi vår examenssittning. Det har känts så overkligt allt. Visst, vi har skrivit våra sista tentor, haft våra sista praktiker och i veckan kommer de sista seminarierna. Men igår blev det på riktigt. Att se alla klasskompisar uppklädda och fina, skåla med bubbel och skratta åt bilder från insparken. Det var en otroligt fin kväll. Men vad som gjorde det mest verkligt var våra namnskyltar. Att se mitt namn tillsammans med "legitmerad sjuksköterska" är en helt otrolig känsla. Det finns ett par eldsjälar i klassen som ordnat med sittningen och examen, bland annat överrrakskade de oss med dessa skyltar från Skyltcentralen som säljer namnbrickor och militärklämmor till vården. Jag kan tänka mig att dessa inte kommer vara de enda skyltarna vi bär genom åren. Då kläderna är väldigt opersonliga gäller det att främhäva sin personlighet på andra vis, bland annat genom personliga namnbrickor!