/
Träningsvärk från helvetet
Godmorgon södag! Jag har vaknat upp efter nattdavlan och försöker bli människa igen. Man känner sig alltid lite bakis efter nattjobb, sedan har jag den galnaste träningsvärken jag haft i hela mitt liv också vilket gör varje rörelse smärtsam ha-ha. Den gångna veckan har i princip gått ut på att vara hemma och kurera sig från förkylningen. Jag har plöjt serier på netflix istället för att plugga och ätit mackor till lunch nästan varje dag he-he. Jag ska försöka få lite mer struktur och rutiner denna vecka som kommer. Jobbar bara ett pass och har för första gången på två månader EN LEDIG HELG att se fram emot. Wow. Jag minns inte ens hur det känns att vakna upp en lördagsmorgon och känna att livet ligger där framför mig, redo att levas. Det ser jag fram emot!
Efter att ha varit instängd hemma utan att knappt ha lämnat lägeneheten på några dagar så böjd jag i torsdags hem Ida på lite middag och ett glas rött. Även om jag suktade efter sällskap kändes det som ett för stort steg att lämna min varma lägenhet he-he. Så otroligt mysig kväll. Jag är så tacksam för min lillasyster<3.
Jag lagade en av de få maträtter som jag faktiskt gör riktigt bra: salsicciagryta. Massor med vitlök, chili och basilika. Mums!
Sedan tränade jag för första gången på fjorton dagar i fredags. Jisses vad jag saknat det. Försökte ta det lite lugnt men jag fick ändå rejält med träningsvärk i både benen och magen. Jag trodde jag hade saknat känslan tills jag tränade igen igår och sedan inte kunde gå ordentligt på hela natten. Imorse kunde jag knappt kliva ur sängen.
Sedan var det nattjobb som sagt. Jag har sagt det förutom men när man jobbar natt på akuten är det som om man kliver in i ett parallellt universum. Nätterna kan vara så långa och det kan hinna hända så mycket. Det är galet att tänka att folk ligger hemma och sover tryggt medan man själv stressar runt och upplever mer på elva timmar än vad man ibland upplever på en vecka.
Igår lördags hade jag bokat in träning med detta gäng. Och min förhoppning om att "träna lite lugnt" flög ju av i vinden på cyklen påväg till gymmet. Men till mitt försvar är helghäng på gymmet med vänner och bra musik bättre än vilken fest som helst i världen, så det är svårt att lägga band på sig själv. Speciellt när det är folktomt och man kan breda ut sig på ytor och spela vilken musik man vill. Ett vuxendagis.
Vi avslutade passet med en wod där vi gjorde över 300 jumping lunges och jag säger då det; mina stackars ben som redan var så ömma att jag fick mjölksyra av att bara kolla på det uppskriva passet mådde inte särskillt bra. Om jag skulle testat mitt laktat hade det nog varit oroväckande högt.
Men det var roligt att få ta ut sig ordentligt igen, även om mitt ansiktsuttryck säger annorlunda.
Linnea kände nog samma lika.
Efteråt tog vi alla en snabb dusch innan vi åkte till stan för att käka hamburgare. Vi fick testa hela tre olika ställen innan vi hittade bord, så när maten väl var tillagad sades det inte mycket för än vi hade slukat allt. Oj vad gott det var! Sötpotatispommes kan ju vara bland det godaste som finns. En bra uppladdning inför natt nummer två.