Emelie Forsberg

Det är lördag, jag är ledig och ligger i soffan och tittar ut över den konstant gråa himlen. Jag borde vara lite mer deppig men jag mår strålande trots nattvecka och allt. Jag startade denna helg precis som alla helger borde starta: med ett brutalt träningspass och sedan kladdkaka, ett glas rödvin och underbart sällskap i form av kollegor hemma i soffan. Vi satt och pratade ända tills klockan slog sent och jag är så innerligt tacksam över att ha hittat dessa människor via jobbet<3. 

Denna bild beskriver cykellivet under vinterhalvåret. Regn, mörker och motvind. Kalla fingrar och svett under tusen lager av kläder som ska hålla en varm och torr. Men snart vänder det. Snart blir varje dag lite ljusare och vips så cyklar vi bredvid tusselago som blommar längs med trottoaren *försöker vara positiv*. Det finns ju en viss charm och komik över att svära i motvind på cykeln. 

Och på tal om att svära på en cykel... Detta är VAS 10 på smärtskalan. På fredagar står crossfit-intervaller på schemat och igår var det 8-12 varv av: 20/15 cal airbike (20 för killar och 15 för tjejer) följt av 5 squat clean + 5 thrusters 50/35kg och avslutningsvis 15/7 cal airbike igen innan man fick vila två minuter. Sedan drog nästa varv igång. Jag körde tio varv och det tog mig ganska precis femtioen minuter. Det var femtioen minuter av smärta och mjölksyra. Dock kan jag ju inte låta bli att tycka att det var lite roligt också. 

Såhär roligt var det precis efteråt. Mådde fysiskt illa för att jag tagit ut mig så hårt. Men jag visste vad som väntade... 

Nämligen detta. Och för detta kan man kämpa ganska hårt. 

Imorse körde vi favorit i repris och teamwodade hela gänget. Detta är verkligen en av veckan bästa stunder. Att svettas till bra musik med bra vänner<3.