28 juni 2018

HIA 50G

Alla människor jobbar och det är egentligen inget speciellt med det. Men för mig är jobbet väldigt stort. Nästan det största i livet just nu. Jag tog examen för ganska precis fyra veckor sedan och sedan dess har jag vuxit och lärt mig enormt mycket. Och det är bara på fyra veckor. Det är nog just det som gör att jag älskar jobbet så otroligt mycket, utvecklingspotentialen. Sedan är jag väldigt stolt över att vara sjuksköterska. Under dessa veckor har jag lärt mig betydelsen av begrepp som tidigare enbart var bokstavskombinationer, jag har lärt mig hur en manuell defibrilator fungerar och jag har lärt mig använda en CPAP. Jag har varit med på elkonverteringar, ablationer och PCI. Störst fokus har dock legat på att lära mig läsa av EKG och det är fascinerande hur linjer på ett rosa papper kan berätta om hur hjärtat mår. Det är otroligt läskigt att ringa upp ambulanserna och avgöra om patienten med bröstsmärta ska till PCI-labb eller inte. Men jag ser, hör, frågar och lär.  Största stunden under dessa veckor var nog igår då jag som ensam ansvarig sjuksköterska tillsammans med en undersköterska gick med en patient uppkopplad på defibrilator till röntgen, med akutväskan på höften. Min favoritlärares ord ekade i huvudet "det är inte bara att ta med sig akutväskan, du måste veta vad du ska göra med akutväskan". Det häftigaste var att jag faktiskt visste vad jag skulle göra. Och att ansvaret var mitt. Läskigt, men spännande. Detta är nog ett av mina största äventyr hittills i livet. Jag ser fram emot att bli duktig på detta. 

 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress