Emelie Forsberg

Tidigare idag var det betygssnack kring Engelska 6-kursen och som alltid påpekar lärarna hur spridda mina resultat är. Vilket är sant. Hela högstadiet kunde jag glida på räkmacka och få toppbetyg utan att knappt behöva plugga, eftersom jag lyckats få den turen att kunna memorera allt jag finner intressant. Och under hela högstadiet tycke jag allt var intressant.

Då jag sedan kom till gymnasiet och stötte på Mr. Kemibok tillsammans med Fröken spanska upphöjt i svår blev det dock inte lika intressant längre. Dessutom blev jag kär vilket var mycket intressantare än alla skolans ämnen tillsammans. Och så har det fortsatt sedan dess. De ämnen jag funnit intressanta har jag fått bra betyg i eftersom vad lärarna säger på de lektionerna fastnar, medan de ointressanta ämnenas alla termer rinner av som vatten på en gås. Jag pluggar lika lite i alla ämnen men ändå skiljer dem sig från solklara A:n till knappa E:n. Varför är det så? Varför fastnar vissa texter medan andra försvinner snabbare än du läst klart dem? Tur för mig iallafall att jag tycker om de flesta ämnen, annars hade jag varit rätt körd i skolan med min icke existerande studieteknik: lyssna och lär, fungerar det inte får man nöja sig med betyget man får. Jag kanske borde studera ordet "kämpa" lite noggrannare...