/
"Vad vill du blir då du blir stor?"
Det finns oändliga utbildningar som bara ligger och väntar på oss ungdomar och våra outtröttliga, kunskapssökande hjärnor. Eller? Väljer vi utbildningar baserat på vår eviga hunger efter att lära oss mer? Eller studerar vi för att säkra vår framtid? Kommer jag att låna en halv miljon kronor för att följa mina drömmar eller för att kunna ge mina framtida barn en ekonomisk trygghet?
"Följ dina drömmar!" "Välj yrke efter intressen!" Jaha? Men om mina intressen leder mig till en arbetsmarknad vars konkurrens är benhård eller om mina drömmar tar mig till obekväma, underbetalda arbetstimmar, vad händer då? Ska jag acceptera min situation och glatt le över att jag faktiskt vandrade i mina drömmars fotspår? Ska jag vara lycklig under arbetsveckans 40 timmar för att under resterande 128 timmar oroa mig över hur ekonomin ska gå ihop? Det går inte att förneka att vi lever i en värld där ekonomin har oss i ett fast hjärngrepp. Jag vill kunna erbjuda mina framtida barn det allra bästa, både ekonomisk och kärleksmässigt. Jag vill visa dem världen, låta dem följa sina drömmar oavsett kostnader, ge dem en glad, avslappnad mor, utan inre stress eller ångerfylld blick. För att göra allt detta möjligt måste det finnas både pengar på banken och en stimulerad, lycklig version av mig själv.
Ska jag välja en utbildning vilken leder till en bra karriär och trygg ekonomi = pengar på banken? Eller "följa mina drömmar" och välja något roligare, mer spännande och äventyrligt, men med lägre lön= en stimulerad, lycklig version av mig själv? Vad vinner jag på i längden? Då en bra lön ger möjligheter till en fantastisk fritid, som min pappa alltid sagt "man arbetar för att ha råd att vara ledig". Eller ska jag satsa på att trivas med mitt jobb och sedan nöja mig med en "stillsammare" fritid där mina barn inte ges chansen att resa sig rika på erfarenheter och upplevelser?
Nu behöver det inte vara lika svart på vitt som jag målat upp det. Men genom att beskriva valet stereotypt blir det lättare att förmedla tankarna via en mobilblogg. Jag känner en otrolig frustration över att vågen med löner och bekväma arbetstider inte väger jämt med intressen och drömmar. Ibland lyckats jag få till en fin balans som verkar stabil, men så får jag nys om något annat, mer spännande och äventyrligt, och så åker ena skålen med en duns neråt. Tillbaka till obalansen.
"Vad vill du bli då du blir stor?" - En arbetande housewife, läkare för både människor och djur som varvar dagarna med att diskutera miljöavtal och tredje världens ekonomi samtidigt som allt välformulerat och underhållande skrivs ner och publiceras i tidningar. Fick jag med alla mina barn-drömmar nu? Bra. Vad får jag för lön? 